Utredning och diagnostisering av sömnapné
”Med rätt diagnos och behandlingsstrategi är det relativt enkelt att behandla de flesta sömnstörningar”, säger doktor Wesley E. Fleming på Sleep Center Orange County.
Så här blir du utredd för sömnapné
Steg 1
Om du har svårt att sova, om du snarkar eller om du misstänker att du har sömnapné eller andra andningsbesvär är det viktigt att ta symtomen och tecknen på allvar. Här är tre enkla steg:
Fundera över dina symtom
Finns dina symtom med bland de vanliga symtomen på sömnapné eller på andra andningsbesvär?
Prata med din vårdgivare om att få göra en sömnregistrering på en sömnklinik (s.k. polysomnografi eller PSG) eller en sömnregistrering i hemmet (HST).
Olika alternativ för sömnregistrering på klinik
Steg 2
Om du är orolig för att du kan ha sömnapné ska du prata med din vårdgivare om dina symtom. Om din vårdgivare misstänker att du kan ha sömnapné eller någon annan sömnstörning får du genomgå en sömnregistrering. Med rätt diagnos kan du få rätt behandling så att din hälsa blir bättre.
- Sömnregistrering på sömnklinik
När du kommer till sömnkliniken eller sjukhuset placerar personalen sensorer på din överkropp för att monitorera och registrera din sömn. Om du tillåter det kan det också hända att personalen filmar dig för att få ytterligare information om ditt sömnbeteende. På så sätt kan de upptäcka ovanliga rörelser under sömnen (om du till exempel går eller pratar i sömnen) och eventuella anfall. Under den här typen av sömnregistrering får du övernatta på kliniken, så ta med dig allt du behöver inför natten, till exempel pyjamas och hygienartiklar.
- Sömnregistrering i hemmet
Sömnregistrering i hemmet (HST) liknar den registrering som görs på sömnlaboratorium eller sjukhus, men den är lite bekvämare och enklare för dig. Innan du genomför en sömnstudie i hemmet kommer en sömnspecialist att visa dig hur du ska placera sensorerna och övrig utrustning och hur du ska använda inspelaren under natten.
På kvällen innan sömnregistreringen ska göras går du igenom din vanliga kvällsrutin. Precis innan du lägger dig fäster du sedan utrustningen enligt anvisningarna och startar inspelningen. På morgonen tar du av utrustningen enligt anvisningarna och lämnar tillbaka inspelaren till sömnlaboratoriet eller sjukhuset.
Hur svår är min sömnapné?
Lindrig sömnapné
Om du har mellan 5 och 14 andningsuppehåll per timmes sömn.
Medelsvår sömnapné
Om du har mellan 15-30 andningsuppehåll per timmes sömn.
Svår sömnapné
Om du har fler än 30 andningsuppehåll per timmes sömn.
Vad händer om jag får en diagnos?
Om du så småningom får diagnosen sömnapné är det viktigt att du inte oroar dig i onödan. Sömnapné kan behandlas. Läkaren kan ordinera PAP-behandling som hjälper dig att få den goda sömn du behöver. Om du har lindrig till medelsvår sömnapné kan du i stället få använda en antiapnéskena, till exempel Narval. Du kan också få råd om livsstilsförändringar, som att få in mer vardagsmotion eller dricka mindre alkohol.
Om du får reda på att du inte har sömnapné men ändå sover dåligt eller har andra sömnapnésymtom ska du prata med din vårdgivare. Du kan också ta en titt på våra tips om goda sömnvanor.
Vanliga medicinska termer som används i samband med sömnregistrering
- Apné: En apné innebär att du får andningsuppehåll när du sover. Vid obstruktiv sömnapné blockeras hela luftvägen så att ingen luft kommer in i lungorna.
- Hypopné: Innebär att luftflödet minskar med minst 30 procent samtidigt som rörelserna i bröstkorgen och buken minskas lika mycket, och syremättnaden i blodet sjunker med minst 3 procent (4 procent enligt Medicare-riktlinjerna).1
- Apné-hypopné-index (AHI): ett index som räknas ut baserat på antalet apné- och hypopnéhändelser per sömntimme och anger allvarlighetsgraden för sömnapnén. För vuxna gäller följande gränsvärden: 5–15 händelser innebär lindrig sömnapné, 15–30 händelser innebär medelsvår sömnapné och över 30 händelser per timme innebär svår sömnapné.2
- Sömnregistrering i hemmet: ett enkelt och smidigt sätt att screena för sömnstörningar, till exempel sömnapné, hemma i ditt eget sovrum. Sömnregistrering i hemmet kan göras som alternativ till en sömnstudie på ett sömnlaboratorium (PSG).
- Sömnstudie (polysomnografi, PSG): en detaljerad sömnanalys som mäter syremättnaden i blodet, puls, hjärnvågor, ögonrörelser med mera. En sömnstudie utförs vanligtvis på ett sömnlaboratorium och innefattar EEG, EMG och EOG (se nedan).
- Elektroencefalografi (EEG): registrering av skillnader i elektrisk laddning inom eller mellan olika områden i hjärnan. Hjärnvågorna varierar i hög grad under de olika sömnstadierna. Genom att mäta hjärnvågorna kan sömnexperter kartlägga dina sömnmönster och identifiera eventuella sömnstörningar.
- Elektromyografi (EMG): registrering av den elektriska aktiviteten i muskelsystemet. Musklernas aktivitets- och spänningsnivå varierar ofta i de olika sömnstadierna. Ett EMG gör det möjligt att kartlägga hur mycket sömn och vilken sömnkvalitet du får, och det kan också användas för att diagnostisera sömnmyokloni (periodic limb movement disorder).
- Elektrookulografi (EOG): registrering av den elektriska aktiviteten i ögat. Ett EOG registrerar ögats positioner och rörelser under sömnen. Mängden frivilliga ögonrörelser kan variera kraftigt mellan olika sömnstadier, och ett EOG kan därmed visa hur långa de olika sömnstadierna är.
- RDI (andningsstörningsindex): mäter antalet andningsstörningar som inträffar per sömntimme. Det här indexet liknar AHI, men det inkluderar också så kallade RERA (Respiratory Event Related Arousals). RERA innebär en sömnstörning som inte uppfyller kriterierna för att klassas som apnoeas eller hypopnoeas.3
Finns det behandling som fungerar?
När din sömnapné behandlas kommer du att sova bättre och få mer energi och må bättre i allmänhet.4
Ta del av ett inspirerande perspektiv på hur sömnapnébehandling kan förändra livet, och varför det är viktigt att ta sin hälsa på allvar.
Referenser:
- Berry, R.B., et al., Rules for scoring respiratory events in sleep: update of the 2007 AASM Manual for the Scoring of Sleep and Associated Events. Deliberations of the Sleep Apnea Definitions Task Force of the American Academy of Sleep Medicine. J Clin Sleep Med, 2012. 8(5): p. 597-619.
- Osman, A.M., et al., Obstructive sleep apnea: current perspectives. Nat Sci Sleep, 2018. 10: p. 21-34.
- Iber, C., Ancoli-Israel, S., Chesson, A., and Quan, S.F. for the American Academy of Sleep Medicine, The AASM Scoring Manual for Scoring of Sleep and Associated Events: Rules, Terminology and Specifications. American Academy of Sleep Medicine, 2007. 1st Ed (Westchester, Illinois).
4. Campos-Rodriguez, F., et al., Continuous Positive Airway Pressure Improves Quality of Life in Women with Obstructive Sleep Apnea. A Randomized Controlled Trial. Am J Respir Crit Care Med, 2016. 194(10): p. 1286-1294.
